Brevmetoden är ett enkelt och utvecklande sätt att få eleverna engagerade i frågor kring hållbar utveckling

Carina Nilsson är en av de lärare som deltar i Brevvännernas pilotprojekt. Under våren har hennes årskurs fyra mottagit brev från Henrietta Eurenius på Fairtrade Sverige.

Här följer en intervju som vi gjorde med Carina där hon delar med sig av genomförandet i klassrummet och sina tankar kring Brevmetoden.

Varför valde du att delta i Brevvännernas pilotprojekt?

Som gemensamt utvecklingsmål har vi på skolan valt att jobba med värdeskapande lärande som bland annat innebär ett entreprenöriellt, kreativt och upplevelsebaserat förhållningssätt. Vi arbetar för att eleverna utvecklar sin förmåga att genom aktiv handling samt egen/ny kunskap skapa värde för andra. Genom detta utvecklingsmål vill vi uppmuntra våra elever att genom ett språk-och kunskapsutvecklande arbetssätt samt IKT upptäcka, påverka och förändra sin omvärld. Det vi gör i skolan ska vara viktigt på riktigt!

Projektet Brevvännerna blev i detta sammanhang intressant! Vi såg en möjlighet till att kunna skapa kontakter med intressanta organisationer som jobbar för hållbar utveckling och där eleverna får en inblick i hur man (både som organisation och som enskild individ) konkret och genom aktiv handling kan skapa förändring.

Hur fungerade Brevmetoden för att engagera eleverna i ämnet?

Att vara utvald till att hjälpa till att söka svar på frågor och ge exempel på agerande skapar snabbt en motivation och engagemang hos eleverna. Brevet upplevdes vara direkt skrivet till elevgruppen vilket gjorde att eleverna snabbt tog sig an uppgiften.

Uppdragets utformning samt innehållet i brevet gjorde att eleverna kunde relatera till sin egen verklighet och vardag då deras egna erfarenheter lyftes fram som en utgångspunkt för genomförandet. Videohälsningen från Henrietta som klassen fick efter avslutat projekt förstärkte känslan av att arbetet har en autentisk mottagare och att brevsvaren har en betydelse för det fortsatta arbetet med att skapa förutsättningar för hållbar utveckling.

Vad skulle du säga till andra lärare som inte har testat Brevmetoden?

Brevmetoden är ett enkelt och utvecklande sätt att få eleverna engagerade i frågor kring hållbar utveckling. Metoden skapar också förutsättningar för ett ämnesövergripande arbete där eleverna får en inblick i olika yrkesgruppers och organisationers arbete.

Uppdragets utformning samt innehållet i brevet gjorde att eleverna kunde relatera till sin egen verklighet och vardag då deras egna erfarenheter lyftes fram som en utgångspunkt för genomförandet.

– Carina Nilsson, lärare

Hur kan Brevvännerna vara ett stöd i undervisningen för dig gentemot läroplanen?

Allt detta finns som naturliga inslag i Brevvännerna   

Miljöperspektivet, det internationella perspektivet samt det etiska perspektivet som finns uttalat i läroplanen ligger också som en grund då man som pedagog planerar upp arbetet med Brevvänner.

Frågor kring hållbar utveckling ingår i skolans övergripande ansvar men finns också i varierad omfattning i respektive ämnes kursplan. Att hitta realistiska och verklighetsnära uppgifter kopplat till detta är därför av största betydelse vid planerandet av undervisningen. Brevmetoden blir här ett sätt att kreativt och verklighetsnära arbeta med dessa frågor.

Arbetet med Brevmetoden inbegriper även stora delar av det centrala innehållet i ämnet svenska bland annat då det gäller att söka och värdera information från olika källor, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang samt läsa texter i digitala miljöer. Även språkliga strategier för att minnas och lära exempelvis tankekartor och stödord blir naturliga inslag då eleverna söker och sammanställer information.

Berätta om genomförandet!

Klassen introducerades till projektet genom att vi öppnade brevet från Henrietta på Fairtrade. Vi läste gemensamt brevet för att säkerställa att vi hade förstått vårt uppdrag och vi tittade även på Fairtrades hemsida för att bli bekanta med hur den var upplagd. Gemensamt tittade vi också på några av de rekommenderade filmerna. Vi utgick från elevernas egna erfarenheter kring Fairtrade-märkta varor innan eleverna gruppvis tog sig an uppgiften att söka information och fakta för att kunna besvara frågorna kring produkterna (utmaningar för de som framställer produkterna och vad det innebär att produkter märks med Fairtrade). Informationssökningen krävde en del extra arbete och tid då eleverna (årskurs 4) upplevde texterna lite kluriga framför allt vad det gäller ord och begrepp.

De mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på är en grund för den svenska skolan. Varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö ska lyftas som särskilt viktiga områden utifrån människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor.

(Lgr 11)

Arbetet var också en nyttig övning i att söka information på nätet vilket till viss del kräver andra lässtrategier än då man läser i en bok.

Gruppvis plockade sedan eleverna ut nyckelord från texterna som de sedan sammanställde och presenterade för varandra. Gemensamt diskuterades även frågan kring vad som behövs i ett samhälle för att människor ska välja att stanna kvar. Eleverna kunde här tydligt relatera till sin egen vardag och vi resonerade här kring mänskliga rättigheter men även kring behov/önskningar/möjligheter för att leva ett bra liv. Frågeställningen som berörde hur man kan skapa opinion kring viktiga frågor skapade intressanta diskussioner utifrån begreppen demokrati, ansvar och inflytande. Inför elevernas brevskrivande gick vi gemensamt igenom hur man kan skriva ett brev. En del grupper passade också på att skicka med några frågor tillbaka till Henrietta!

Har eleverna visat intresse för Fairtrade även efter att arbetet i klassrummet är avslutat?

Eleverna har fortsatt att vara uppmärksamma på varor som är Fairtrade-märkta och har även “undervisat” familjemedlemmar kring Fairtrades arbete. Vid fortsatta diskussioner kring hållbar utveckling har eleverna kunnat relatera till brevet och innehållet i våra brevsvar.

– Julia Tengblad Söder, 2019-06-02